Var framme i Lake Tahoe tidigt på eftermiddagen så vi bestämde att efter incheckning köra en runda runt sjön. Sjön tillhör både Califonien och Nevada och det tar ca två timmar att köra runt i lugn takt. Men vi stannade dessutom på ett antal platser eftersom naturen var så vacker i sina vårfärger. Körde förresten förbi Squaw valley där OS arrangerades 1960. Det var där damerna tog guld i stafett senast efter Sotji guldet!
Staden Lake Tahoe är en typisk vinterort men har också många aktiviteter under vår,höst och sommar. Ligger jättefint precis vid den sydliga delen av sjön.
Kuriosa: frukosten da'n efter bestod av en styck jättemuffins och vattenkaffe......
Vi startade tidigt på måndagen för att hinna med ett stopp i Yosemite nationalpark under dagen. Tyvärr var vägen in från öster stängd pga snö så vi gjorde ett stopp vid Mammut Lake i stället. Imponerande storslagen natur mötte oss under bilfärden ner till Bishop där vi övernattade innan nästa körning ner till Las Vegas. Väl i Bishop tog jag en promenad i byn framåt seneftermiddagen. Det ångrar jag inte! Som så många andra småstäder i USA består byn av en huvudgata där "allt" finns. Precis som i en gammal westernfilm. Och tro det eller ej jag stötte på en livs levande mytomspunnen saloon! Kunde naturligtvis inte undvika att gå in vilket förde mig rätt in i 1800- talets Amerika. Vid den gamla bardisken av trä satt en gammal cowboy och två kvinnor som sett sina...
Runt om i lokalen hängde gamla affischer från vilda western, gevär och "åttaladdare"!! Interiören hade fått en svensk designer att häpna. Jag blev stum av förvåning och bara stirrade på den urgamla saloonen, vars namn var Rusty's saloon. Efter några minuter vände sig den något luttrade bartendern sig mot mig och frågade:" What are you looking at, man"?
Jag stelnade till och fick ur mig nå't om att jag var törstig!!! Tyvärr hade jag inte kameran med och kanske vad det lika bra. Vet inte om de tre bargästerna hade gillat att jag "turistade" på deras saloon!
Egentligen hade vi inte tänkt ta vägen genom Death valley men ångrade oss på tisdagsmorgonen vilket var bra. För det blev en häftig upplevelse. Dels vägen genom dalen och dels stoppet vid de märkliga sand dynerna mitt inne i dalen. Som namnet berättar så finns det inte mycket levande i dalen och det är märkligt att det faktiskt bor en del människor där. Precis som de har gjort de senaste århundradena.
Att ett så kargt landskap som Death valley kan visa upp så vackra klippformationer och kaktusöken trodde vi nog inte.
Kuriosa: man bröt Borax på 1800- talet inne i dalen. Mineralet ( egentligen ett salt) kan användas till allt möjligt. Men det unika här är hur man med den tidens teknik och transportsystem lyckades hålla igång gruvverksamheten i nästan hundra år. Vi stannade och tittade på en daggruva med tillhörande gamla maskiner.
Framåt kvällningen rullade vi in i Las Vegas norr ifrån och tog oss fram till The Strip där vi bokat in oss på Hotel Riviera. Men det får bli en egen historia. Nu lite bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar