Skrivareklippan: Iguazu, Argentina/Brasilien

På gränsen mellan Argentina och Brasilien och alldeles nära Paraguay finns ett av världens bredaste vattenfall.

Iguazu fallen sträcker sig från Brasilien över till Argentina på en sträcka av ca tre kilometer. Allt hänger inte ihop utan det är ett antal små och stora fall som tillsammans utgör en fantastisk naturupplevelse.

Om ni någon gång är i närheten så missa inte denna plats.

Vi valde att flyga inrikes från Rio till Foc de Iguazu eftersom det var klart billigare än att flyga internationellt Brasilien-Argentina. Men vi hade bokat ett Hosteria i Puerto Iguazu på den argentinska sidan. När vi landat fick vi information av en turistguide hur man kunde ta sig från den brasilianska sidan över till Argentina. Det blev först en buss fram till en avtagsväg mot gränsen. Sedan en annan buss till gränsen Bra/Arg. Där var vi tvungna att stämpla våra pass och byta buss igen! Därefter ytterligare ett stopp vid argentinska sidan men där väntade bussen på oss. Ja, sedan flöt det på bra fram till busstorget i Puerto. Sista biten tog vi taxi!

Vårt Hosteria hade väl sett sina bästa år men mannen innanför dörren var vänlig och vi fick ett extra stort rum att kampera i. Syntetlakanen var inte heller från igår.......och en och annan spindel vandrade förbi sängen då och då! Men vi var ju mitt inne i regnskogen, så vad annat kunde man förvänta!

Men, det mest väsentliga med detta kära rum var TV:n. För på en halvsuddig bild med lite nysnö i rutan kunde jag samma eftermiddag luta mig tillbaka efter en lite snårig resa och se semifinalen i champions leauge mellan Real och Bayern. Alltså fanns inget att klaga på vad gäller förläggningen. Vi har ätit minst sagt varierande frukostar på vår resa och Hosteria Mola hamnar inte på tio i topp. Två veteskivor, en karameliserad giffel, vattenkaffe och koncentratjuice som var uppblandat med vatten, som var uppblandat med vatten....En lite supermercado låg tursamt nog bara några kvarter bort. Men apropå mat så åt jag för första gången i mitt liv en redig argentinsk biff en av kvällarna. Mums!

Ett tips om ni kommer hit är att se fallen från både brasilianska och den argentinska sidan. Två olika vyer och upplevelser. Efter vår första natt åkte vi tillbaka till Brasilien och såg fallen därifrån. Det tog nästan den dagen. Vi åkte lokalbuss och väljer man dyrare varianter kan man klara sig på en halv dag.

Dagen efter blev det en heldag på den argentinska sidan som är klart mer vidsträckt.

Det är nog bra att ha två heldagar för att kunna njuta av fallen och naturen runt omkring till fullo. Men det räcker för det finns inte mycket mer att se i området. Jo, förståss, om man tar en busstur mtill Paraguay. Det ca en timma från Puerto men vår tid räckte inte för den turen.

Så här mötte vi fallen tidigt på förmiddagen från den brasilianska sidan. På lite mer avstånd jämfört med andra sidan.

Och så här....

Eller så här med palmer och regnskog som kuliss.

Som man ser är vattnet brunt vilket beror på allt slam som forsarna uppströms för med sig.

Det var olika storlekar på fallen. Här ett i tre avsatser.

Från den argentinska sidan kunde man se fallen från närmare håll.

Här riktigt nära...

Och ännu närmre om man tog båten. Det gjorde vi och blev genomblöta som alla andra.

Inte konstigt eftersom vi åkte rätt in i ett av dem!

När vattenmassorna kastar sig ut över branterna bildas vattendroppar som i solljus bildar regbågar.

Tjusigt, eller hur.

Djävulsgapet är det största av fallen och här stupar det 80m ner.

När vi gick genom regnskogen till de olika fallen kunde man uppleva olika typ av djurliv.

Här några nyfikna små näsbjörnar. De är inte aggresiva men eftersom många av dem bär på rabiessmitta så varnade skyltar om att mata dem. Ett ofrivilligt bett kan leda till sjukdom!