onsdag 23 november 2011

Vem har sagt att livet är rättvist?

Alla har väl hört någon vits som börjar "Det var en gång en tysk, en norrman och Bellman".....
Det brukar sluta med någon "knorr" som får oss att skratta.

En annan historia handlar om en afrikan, en engelsman och en svensk. Afrikanen föddes i en by mitt i landet Sudan. Pojkens mamma våldtogs och dödades av en grupp rebeller inför ögonen på honom när han var tre år. Pojken växte upp i hungersnöd och med detta trauma som sällskap under hela sin levnadstid. Han dog i ett gängkrig vid 22 års ålder. Ingen brydde sig.

Engelsmannen föddes i östra London och växte upp som invandrande libanes men med engelskt pass i stadsdelen Fullwood. Familjen var mycket ambitiös och pojken klarade sig utmärkt i skolan. I åttonde klass hade han så bra betyg att han fick stipendier för att gå  i privatskola i två år. Men under ett besök på en lokal idrottsplats för att titta på en fotbollsmatch blev han misshandlad av fyra "skinheads" och fick skador som gjorde att han blev förlamad för livet. Händelsen blev en fem raders notis i lokalbladet.

Svensken växte upp i en svensk småstad under goda förhållanden med en mamma som var jurist och en pappa som drev ett IT företag. Pojken placerades av föräldrarna i en friskola och så småningom i en privat gymnasieskola. Pojken hade inte så lätt för skolan men fick hjälp av privatlärare och kunde genom att tentera upp ett antal gymnasiebetyg,a´500sek, få godkända slutbetyg. Därefter bar det av till USA och ett privat universitet. En halv miljon senare kunde pojken lugnt och sansat sätta sig ner i VD stolen i pappans kollegas företag som sålde mjukvaror till datorer. "Utnämningen" firades och lokaltidningen gjorde ett reportage om pojkens snabba karriär och passade på att skriva några rader om pappan "den kända affärsmannen inom IT teknik".

Denna historia har ni nog inte hört tidigare  men det finns fler liknande, jag lovar. Som dessutom är sanna!

Det är när man hör sån´t här som det är så underbart att läsa en politisk pamflett från ett av våra styrande politiska partier där man hurtfriskt påpekar "att det viktigaste målet i vår politik är valfrihet".......

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar